1. Att jag ofta tänker tanken att folk ska tycka illa om mig för att jag är överviktig. När jag ska på en fest eller dyl. där jag ska träffa mest nya människor kan jag tänka att de kommer döma mig efter min vikt. Att de kommer tänka att "Vad gör A med den där tjocka tjejen" och sådana saker. Varför? Jag vet inte? För att man har inpräntat i sig att man "ska" vara smal för då är man automatiskt snygg?
2. Att jag tänker att mina kompisar där hemma ska bli besvikna och tycka jag är tjock när jag hälsar på. Att jag borde ju veta bättre nu när jag har bloggen och allt. Att det ibland känns som man inte vågar åka hem för att man gått upp några kilo. Hur sjukt är det inte att man tänker så? Är det någon annan som har tänkt så någon gång eller är jag helt onormal, haha? Jag bryr mig ju inte om ifall mina vänner är tjocka eller smala. Visst, man kanske konstaterar ibland att, jaha hon/han har blivit synligt smalare eller tjockare men inte mer med det. Hur tänker ni?
3. Att jag inte kan ta åt mig av komplimanger från A alla gånger. Förut kunde jag inte ta in det alls, vilket jag kan nu... Men inte alltid.
Även fast jag blivit mycket bättre på att inte klanka på mig själv så har jag verkligen inte nått stadiet där jag kan vara nöjd än. Jag vet att det inte sitter i hur många kilo man väger. Jag kommer antagligen inte vara nöjd hur smal jag än är om jag inte arbetar med självförtroendet. Men som sagt, det har blivit bättre men inte superbra. Ibland kommer de här tankarna i punkt 1 och 2 smygande och kan förstöra hela dagen och stressa mig. Skärpning på den fronten alltså.
Ras & Kalas
8 timmar sedan
Jag känner igen mig så väl. Framförallt nr 1. Men jag har blivit dömd efter utseendet och fått dom där äckliga blickarna från folk, så sånt där sätter verkligen sina spår! :(
SvaraRaderaSen är det ju precis som du skriver, mycket hänger ihop med självförtroende och självkänsla. Två väldigt viktiga bitar i ens liv som man måste arbeta med hela livet... Men av någon dum anledning så är det lättare att slå på sig själv än att hylla sig själv!
Vi borde börja vara snällare mot oss själva med andra ord! :)
åh. så sant. Detta är jag i et nötskal. Jag bryr mig alldeles för mkt om vad ANDRA sa tycka å tänka om mig. Å en sak är ju säker, alla är så upptagna med sina egna tankar att dom knappt skänker mig en tanke alls. Så det borde jag ju kunna släppa- men kan inte. Åh vad arg jag blir på oss att vi inte inser hur bra vi är å att det INTE sitter i några kilon hit eller dit!
SvaraRaderaJa det borde vi, att det ska vara så svårt att bara leva livet utan att måsta bekymra sig!
SvaraRaderaJag tror så här. Om man som överviktig går ner i vikt så kommer man aldrig att bli riktigt nöjd om man inte samtidigt jobbar på att förbättra sin självkänsla (alltså att man duger precis som man är oavsett om man väger 100 eller 55 kg). Jag vet att jag inte kommer att bli lyckligare för att vågen visar målvikt, men jag mår bättre av att ta hand om mig själv. Det är en självdestruktiv livsstil som gjort att jag lagt på mig. Förtjänar mycket bättre än så!
SvaraRadera