Ja, när jag vägde mer så var det ju halleluja-moment varje gång man ställde sig på vågen. När jag började med lågkolhydratskost så försvann ju kilona ett efter ett. Nästan varje vecka! Plötsligt var ju 15 kilo väck på ett halvår.
Som ni vet har det gått jättelångsamt den senaste tiden för mig, ett fisigt hekto här eller där liksom. Skittråkigt!! Man blir, om jag ska vara riktigt ärligt, inte direkt peppad, fast man försöker ju hålla skenet uppe i bloggen (och för sig själv) och bara "men det är inte kilona som räknas.. yada, yada...". Och nej, det är det kanske inte i långa loppet...
Men erkänn, visst är det helt jävla awesome när vågen visar typ -1,5 eller -2 kilo på en vecka! Visst blir det ett endorfinpåslag, i alla fall ett litet? Man står där och bara "Yes, jag är grym, jag är driven, jag har en vilja av STÅL". F*ck yeah, liksom.
Nej det är lika bra jag inte ska väga mig nu för jag blir säkert bara besviken ändå för att det går långsamt. Kanske neråt... men segt... Och jaaa, jag vet att det är bra att gå ner långsamt och säkert... Men 1 hekto i veckan... ÄH! 1 kilo i veckan är roligare ju och mer triggande! Trots det är jag givetvis tacksam för minsta lilla nedgång. De flesta av er som vill ner i vikt förstår nog mycket väl vad jag menar. Trots att de flesta av oss viktbloggare försöker vara så käcka vi kan i bloggen och inte försöker låta depp när vi står stilla, går upp eller går ner 1 hekto i halvåret... :-P
Jag hoppas ändå att när jag väl väger mig, att jag får se ett bra resultat, annars kommer jag bli less. Det tänker jag inte hymla med!
Och med dessa ord bjuder jag eder en god natt.
Cheerio!
Åre är bäst under lågsäsong
3 dagar sedan
Förstår precis vad du menar men det är nu om något du måste se tillbaka på den grymt häftiga nedgång du har haft. Men jag vet hur det är, man får ett litet minus eller ett plus och sen måste man skiva om det och vara glad glad glad även fast man inte är det och det är svårt, men alla vet iaf vilken kämpe och inspirationskälla du är! Peppkram till dig och för detta jättebraiga inlägg
SvaraRaderaJag känner exakt detsamma. Jag vill bojkotta vågen, men samtidigt stå på det hela tiden för att KANSKE ha gått ner i vikt..
SvaraRaderaDet är klart att det är roligare i början. Halleluja moment varje gång som du säger. Det är väldigt lätt att bli beroende av den känslan. Och i sin iver att uppleva den ställer man sig på vågen lite för ofta. Been there done that.
SvaraRaderaFörsök glädjas åt de små framstegen. Det är naturligt att du får kämpa mer för dem nu efter den resa du gjort.
Jo precis, jag vet att det är naturligt... Men också tråkigare =)
SvaraRaderaHåller verkligen med. Något hekto upp och ner känns som ingenting. Borde väga mig varannan vecka kanske.
SvaraRaderaVet hur det känns, jag har pendlat upp och ner några kilon ganska länge, har iofs inte gått på nån riktig diet eller så utan mest tränat. Nu har jag börjat på någon GI-liknande grej och har nästan gått ner ett helt kilo på två dagar?!?! Haha.. Hoppas det fortsätter så i åtminstone några kilo till ;) Jobbigt är det dock att behöva äta så sjukt ofta!
SvaraRadera